söndag 2 juni 2019

Träningsprogram:

Dag 1: Jenny Ford Step Aerobics in Hawaii; 39:32
Dag 2: Vila
Dag 3: Davina 30 Day Fat Burn DVD dag 1
Dag 4: HASfit 35 min strength training; 38:39
Dag 5: Christi Taylor Humble Beginnings DVD
Dag 6: Fitness Blender Complete Upperbody Workout, 35:13
Dag 7: Jenny Ford Step Basics in Malibu, 43:14

Dag 8: Vila
Dag 9: HASfit 45 min HIIT Tabatha; 45:29
Dag 10: Jenny Ford Step Basic Aspen Trail; 30:48
Dag 11: Fitness Blender Fat Blasting Total Body strength; 39:11
Dag 12: Christi Taylor Stepsational DVD
Dag 13: Davina My three 30 minute workouts PUMP DVD
Dag 14: Jenny Ford Step Aerobics Fitness Workout; 42:52

Dag 15: Vila
Dag 16: Jenny Ford Total Body Weights Toning, 37:25
Dag 17: Christi Taylor Mission Impossible DVD
Dag 18: Jenny Ford Total Body Strength, 34:55
Dag 19: Davina 30 Day Fat Burn DVD Day 5
Dag 20: Jenny Ford Super Sweaty Step Aerobics; 38:28
Dag 21: DVD: Christi Taylor Stepsational

Dag 22: Vila
Dag 23: Davina Power of 3 DVD
Dag 24: Jenny Ford Step aerobics basics w/ 3 combos, 34:27
Dag 25: HASfit 28 min total Body Strength Workout, 29:49
Dag 26: Body Project 30 minute fatburning, 29:11
Dag 27: DVD: Strong body, Fit body
Dag 28: DVD: Christi Taylor Humble Beginnings

Dag 29: Vila
Dag 30: Popsugar Low impact Cardio And toning, 36:23
Dag 31: Jenny Ford Montana Step and Weights 2, 58:02


onsdag 30 mars 2016

Långsamt eller lagom?


Så... påsken är över för detta år. Matmässigt blev påsken faktiskt helt OK, vi hade bjudit hit våra mammor (dvs min mamma och min svärmor) på påsklunch, men när den dagen väl kom så stannade båda hemma pga förkylningar. Så maken och jag åt bara en tämligen blygsam sillunch bestående av matjesill, potatis, gräddfil, ägghalvor och lite rökt lax. Sedan förstörde jag i och för sig allt med att köpa popcorn på bion som vi gick på senare (vi såg "Zootropolis"). Men OK, det kunde ha varit betydligt värre! 

Vikten då? Det går ganska långsamt men det går neråt. Mitt problem tidigare gånger har ju varit att jag har tappat sugen för att det har gått för långsamt. Så ska det ICKE bli den här gången. I lördags - min vägdag är lördagar - hade jag tappat 4 kilo. Det får man väl vara nöjd med, men det hade varit ännu roligare om jag hade fått räkna den vikt jag såg på vågen på fredag morgon, då var det ett halvkilo till... Hur gör ni, kan ni hålla er från att ställa er på vågen mer än en gång i veckan? För mig blir det varje morgon. 

Min träning består av att jag tränar hemma framför TV'n med olika träningsdvd-er som jag har skickat efter från Amazon.com. Jag har nog ett 40-tal nu, men det är kanske 15 som jag använder just nu. Jag försöker träna 4-5 ggr/veckan, 30-60 min per gång. 

Jag har även mätt mig runt midjan. Från startmåttet för drygt en månad sedan har jag tappat 6 cm! Sen är jag inte helt säker på att det är på samma ställe, men på ett ungefär. Så visst händer det saker! Jag märker också att kläderna sitter lösare. Och jag läste följande på Viktklubb som stärkte mig en del:  Livsstilsförändringen som innehåller träning innebär att vi får en ökad blodmängd och en ökad mängd vätska i kroppen. Ibland kan man till och med gå upp några hekton, för att sedan gå ner igen.

Så jag tänker köra på som jag har börjat, med att räkna kalorier och logga dem i Viktklubb. jag loggar även träningen men äter oftast inget extra även om jag har tränat. Det verkar funka för mig även om det ibland känns som att det går lååååångsamt... 

söndag 20 mars 2016

Nystart


Tre år sedan jag sist bloggade här! Vikten har förstås inte alls gått neråt sedan dess, tvärtom. Det senaste året har jag ställt in mig på att göra en magsäcksoperation i form av Gastric Sleeve (där man tar bort en del av magsäcken, till skillnad från Gastric Bypass där man kopplar bort magsäcken och istället kopplar direkt till tarmen). Efter väldigt mycket om och men så fick jag "nej" från kirurgen, av olika anledningar vill han inte utföra den operationen på mig. En Gastric Bypass kunde jag få, men den tackade jag nej till. Jag har hört lite för mycket om olika otrevliga komplikationer efter den, så jag vågar helt enkelt inte! 

Mina värden är tydligen helt åt skogen och en synnerligen otrevlig gastroskopi visade att jag dessutom är på väg att få magsår. Detta har fått mig att bli lite rädd - jag äter mer och mer mediciner och vikten gör det hela ännu värre. Skulle tro att en del av medicinerna som jag äter är just på grund av vikten. 

Så, här är den nakna sanningen: I början av februari vägde jag 109,5 kg. Sedan dess har jag gått med i Viktklubb och räknar kalorier. Jag har hittills blivit av med 3,5 kg. Mitt problem har förut varit att jag har tappat sugen för att jag vill att vikten skall tappas snabbare. Då har jag gett upp och återgått till mina gamla vanor, som ju inte har varit något vidare. Men, precis som en klok människa sa häromdagen: oavsett om jag försöker gå ner i vikt eller inte så går tiden. Då är det väl lika bra att fortsätta viktminska (även om det går sakta), i den här takten har jag ju ändå förlorat 24 kg om ett år! Och dessutom kanske mina värden (magsår etc) har förbättrats... 


söndag 31 mars 2013

Påsk

Jaa, det där upp-och-ner på vågen fortsätter. Jag vet inte varför men så är det. Två steg fram och ett tillbaka hela tiden. Jag försöker att inte fokusera så mycket på vad vågen visar (ja, och hur lätt är det då?) utan känna hur jag mår, hur kläderna sitter osv. Och idag kom jag på att jag inte hade mätt mig sedan någon gång i höstas, så måttbandet åkte fram. Och ser man på - jag har minskat 6 cm i midjan! Det var riktigt skönt att se det, eftersom vågen inte vill samarbeta. Nu är det ju påsk också och det har kanske blivit lite mer mat än vanligt. Men inga mängder och inget riktigt dåligt! Inga mängder med godis heller, bara någon liten enstaka...

Den här veckan har jag också tränat som en tok och jag märker skillnad i konditionen, det går faktiskt ganska fort om man bara är konsekvent och försöker hålla ut lite extra när det känns tungt. Nu gäller det bara att fortsätta träna som jag har gjort den senaste veckan. Målet är att träna 4-5 ggr/v. För ett par år sedan fick jag en pulsklocka i födelsedagspresent och den kan man programmera så att den ger en ett "träningsprogram", dvs den säger till vilka dagar man skall träna och vilken intensitet man ska träna på. I dag stod det "maximal 30 min" vilket betyder att jag skulle träna på maximal pulsnivå i 30 minuter. Det blev en hård träning men inte riktigt maximalt hela tiden, dock i 45 minuter så jag fick ändå godkänt av klockan! ;) Det blev träning med stepup-brädan och DVD:n "Humble beginnings".

Jag har ett knä som bråkar med mig, det knakar och håller på. Ibland gör det ont också, speciellt när jag går i trappor med höga trappsteg som den vi har på jobbet. Jag hoppas att det blir bättre när jag minskar i vikt!

lördag 2 mars 2013

Frustration

Jag sitter här och känner mig frustrerad! Jag smygvägde mig i förrgår och hoppsan, vågen visade -2,5 kg mot förra veckan. man kan ju fundera på vad som hänt. Hur som helst, glad var jag ju! I dag vägde jag mig igen och då var det plötsligt tillbaka på den gamla vikten igen. Vad i hela friden är det som händer? Nu kom jag också på att jag har glömt att mäta mig. Det kan ju vara bra att titta på måtten nu när inte vågen känns tillförlitlig. Så det ska jag göra i kväll - mäta mig.

Annars går rehabiliteringen efter operationen bra (förmodar jag). Bytte plåstret i ljumsken efter duschen idag och såg att jag har ett riktigt duktigt, maffigt blåmärke där. Har fortfarande lite ont i ljumsken, men det är kanske inte så konstigt.

Fick ännu en träningsdvd på posten i går. Oj, vad jag har lust att träna, men det får jag vackert vänta med tills tidigast på onsdag och då får jag endast träna om jag känner att ljumsken har läkt ordentligt. Det är ju ingen hit om såret där går upp igen.

I kväll kommer pappa, lillebror och hans nya flickvän hit på en liten fika. Jag ska göra en smulpaj med äpplen. Och bara äta liiiiite...

onsdag 27 februari 2013

Operationen avklarad

Nu är operationen avklarad och skönt känns det! Jag har varit riktigt nervös inför den - även om de säger att det inte är  någon "big deal" så handlade det ju ändå om hjärtat, eller hur?! Operationen tog ungefär 3 timmar och jag fick bra med lugnande så jag var inte så rädd även om jag var vaken hela tiden. Det som var värst mot slutet var resterna av ryggskottet - det kändes att det inte var bra att ligga blick stilla så länge, då gjorde det ont i ryggen. Nu har jag ont i ljumsken där de gick in med katetern (eller vad det nu var de gick in med). Jag har svårt med att resa mig, sätta mig och även lite problem med att gå, det blir lite stappligt.  Jag har fått stränga förhållningsorder om att ta det lugnt i en vecka, så jag är nu sjukskriven veckan ut, tillbaka på jobbet på måndag. Någon motion blir det inte tal om förrän tidigast nästa onsdag och då endast om det känns helt bra. Hur som helst, jag fick åka hem redan igår även om jag hade lite feber (det var normalt sa de) och det kändes bra.

Jag funderar lite - jag ser ju på statistiken att jag har några läsare - kan ni inte tänka er att ge er till känna? Bara med ett enkelt "hej"? Jag skriver ju ganska privata saker och det skulle kännas skönt att veta vem som läser. Det är även mer peppande med vitminskningen om någon säger något. Snälla?! En kommentar?

söndag 24 februari 2013

Bit ihop och kom igen!

Jag får väl säga "nja" till den nya dvd:n som jag provade i går. Visst gick den att träna till, men den blev lite tjatig och lite mycket snack emellan de olika segmenten, så pulsen hann gå ner lite väl mycket. Jag lägger den tillsammans med de dvd:er som inte är så krävande, som kan vara OK när man vill ta det lite lugnare.

I dag ska jag köra en gammal beprövad goding - en step-up workout från tidigt 90-tal med gurun Kathy Smith. Den är gammal men den är mycket bra för konditionen! Ett plus är också att man hänger med i alla rörelser och blir därmed ordentligt trött.

Angående vikten så har jag gått ner ett av de kilon som hoppade på mig förra veckan. Jag kan fortfarande inte förstå hur det gick till, men det är väl bara att bita ihop och komma igen... ;)

Förresten, vilken tur i oturen jag hade i går! Jag hade resonerat mig fram till (helt bakvänt förstås) att jag visst kunde unna mig smågodis till Melodifestivalen! Sagt och gjort, jag gick till affären och plockade ihop en påse - en ganska rejäl sådan eftersom sonen skulle få av det också. Och när jag står i kassan och ska betala så visar det sig att jag har glömt plånboken hemma! Så jag fick åka hem utan godis! I stället blev det en kopp te och en apelsin till Melodifestivalen, och inte kände jag mig speciellt ledsen för det heller! ;)