
Jag berättade för min mamma i går om mina planer och hon kan ju inte annat än hålla med om att jag behöver gå ner i vikt. Det är inget att diskutera; det är så uppenbart! Hon är lika lång som jag - 1.58 och väger 59 kilo. Hon vill gå ner till 56... Ha! Jag skulle gråta av lycka om jag vägde 59! Men mitt mål är nog 58. Då har jag ett BMI på 23,2 och det duger bra för mig!
Hursomhelst, hon gav mig en rejäl morot! Om jag går ner allt jag behöver gå ner (jag kanske berättar hur mycket jag väger en dag, just nu skäms jag bara) till min 41 årsdag i april 2010, så bjuder hon mig på en resa till London på tumanhand, bara hon och jag. Då ska vi gå på musikal och shoppa! Och till dess borde jag klara det!
Jag har kommit igång riktigt duktigt med träningen nu. Idag tränade jag tredje dagen i rad, step-up med Kari Andersson (på DVD förstås) blev det. Det känns kul att träna nu - fast det är jobbigt och det känns att det var ett tag sedan jag var i gång. Nu ska jag hålla det vid liv, inga undanflykter att jag är för trött eller inte har tid!